Juli 2014 - och fortfarande ingenting köpvärt...

Jag tror mig börja förstå hur Warren Buffett måste ha känt det under slutet av 60-talet när börsen ångade på och lämnade tyngdlagen bakom sig. Det är sannerligen inte helt enkelt att stå på sidan av, ackumulera kassa som inte genererar avkastning på kort sikt, och se hur tåget rusar vidare... låt oss hoppas med räls fortfarande under hjulen.

Marknaden tycks prisa in ett av två scenarier med råge:
1) inflationen är på väg och bolagen kommer öka sina vinster kraftigt pga detta, eller
2) låg inflation/deflation är det nya status quo och med den låga räntor och QE-program som gör att vi, permanent, ska förvänta oss låg avkastning också från aktier

Det som oroar mig är inte bara att P/E-talen trycks upp till nya rekordnivåer på redan höga företagsvinster, utan att inflationen kan komma när och där vi minst anar den (importerad från utvecklingsländer t ex) och att ingen vet vad som händer när QE slutar och pengarna ska betalas tillbaka.

Varningslamporna blinkar när dåliga bolag värderas i princip lika högt som bra bolag och när stora förhoppningsbolag värderas till 30x omsättningen och byter ledande befattningshavare och ger dem $64 miljoner i incitament för att stanna i fyra år.

Det är hur som helst frustrerande att låta kassan växa utan att kunna avsätta den.

Vi får se om 5-10 år om det var en riktig strategi.

Tills dess får jag passa på att önska en härlig sommar!

10 miljoner i framtida pension just nu?

Som många långsiktiga sparare säkert känner igen sig i, i vart fall om man börjat spara från noll, så är det inte utan vissa uppoffringar som man lägger undan nya månadsbesparingar.

Sitter just nu vid poolkanten i 30-gradig värme och har det skönt med barnen. Det låter som lyxproblem, men att BÅDE spara och samtidigt hålla hushållet flytande med höga bostadspriser (storstad), förväntningar från andra mm - det kräver sitt.

Jag är verkligen priviligierad. Jag började investera tidigt, det har gått bra, och är därför förhållandevis lågt belånad och med ett stort sparkapital. 

Trots detta har jag börjat roa mig med ett alternativt investerings/sparmål - att se till att det framtida pensionskapitalet blir så stort att jag både kan amortera bort alla ev lån och (helst) leva på utdelningsintäkterna från pensionskapitalet. Jag har nämligen hunnit spara undan del pensionsavsättningar under åren. Och därför löneväxlar jag kraftigt till tjänstepension och investerar selektivt med detta. Just nu har jag ca 3,7 miljoner kr avsatta i diverse tjänstepensioner och med en (mkt) konservativ årlig värdeökning om 5% så blir detta 10,2 miljoner utan ytterligare avsättningar. Tyvärr är minst en miljon av dessa uppbundna i dåliga försäkringslösningar där jag konservativt efter avgifter inte räknar med någon värdeökning. Då jag iaf har ca 25 år kvar så ska jag hinna spara undan mer. Men från och med nu ska jag mäta verkligt kapital och konservativ prognos varje kvartal åtminstone för att motivera mig mer.

Hur tänker ni kring pension?

Februari 2014 och ingenting köpvärt

Tiden går och mycket händer. Det vill säga i det verkliga livet. Fördelen med en blogg är att även om det hinner gå lång tid mellan uppdateringarna så skapar ändå några blogginlägg då och då en möjlighet att över tiden gå tillbaka och utvärdera och reflektera över hur man har resonerat vid olika tillfällen.

Jag har haft några mellanår på investeringsplanet. Utvecklingen har i stort gått som svenska börsens index (inklusive utdelningar). Jag har gjort någon felinvestering. Investeringen i Aeropostale till exempel utvecklade sig dåligt (-50% innan jag klev av) men trots detta felsteg så har portföljen gått bra.

Det är intressant att göra post mortems. I fallet med ARO så underskattade jag tre saker; 1) kraften / konkurrensen och inbrytningen i USA av de globala modekedjorna (Zara, HM etc), 2) e-handelns påverkan, på marginalen, av försäljningen i butik och hur detta slår på lönsamheten, och 3) mer noggrann uppföljning av management. Till det positiva ska sägas att när jag väl gjort analysen accepterade jag slutsatsen och tog konsekvenserna av den. Jag klev av på kursen $14 och idag pendlar kursen strax under $7.

En annan intressant analys var den om H&M och Handelsbanken. Även om jag just nu har en uppförsbacke här (Handelsbanken har dragit om HM både i aktiekurs och utdelning) tror jag det är för tidigt att dra långsiktiga slutsatser. Men det blir intressant att utvärdera om några år.

Annars är börsklimatet lite frustrerande. Jag hittar faktiskt ingenting köpvärt och har inte gjort det på länge heller. Kassapositionen växer. Det får den göra tills rätt möjlighet öppnar sig.

Trevlig dag!

Warren Buffet's årsbrev (2010) är ute

och det är en gammal mans positiva syn på världen och USA som framträder starkast. Brevet finns här.

Även i år är det mycket upprepning från tidigare brev. Men som vanligt välskrivet och klokt.

När börsen har svårt att värdera bolag rätt - åtminstone relativt, del 2

Har precis avslutat en härlig alla hjärtans dag med min underbara fru. Jag har därför fått lite tid över att gå igenom vad som har hänt här sedan sist. Först och främst vill jag passa på att tacka för alla bra och intressanta kommentarer som jag har fått sedan mina tidigare inlägg - roligt!

Jag tänkte speciellt följa upp inlägget om hur svårt det är för börsen att värdera bolag relativt sett rätt. Några invändningar mot inlägget som har förts fram har varit:

1. "Modebranschen är också utsatt för risker, modeflugor och annat som inte kan förutspås".

Jag håller med om att det uppstår modeflugor som är svåra att förutspå - ur perspektivet "vad är populärt om två år". Men med åren tycker jag mig se ett antal fenomen som underliggande driver branschen:

i) ett antal skäl till varför förnyelse behövs så som t ex nya årgångars (yngre) behov av egen identitet
ii) när en viss stil/säsong har penetrerat en marknad tillräckligt är marknaden mättad och därför tvingas branschen förnya sig
osv som är allmänt känt.

Men nu börjar det intressanta:
iii) "kreativiteten" i branschen blir allt mer konform. Designers går på samma modevisningar på samma orter runt om i världen och säsongsmodena blir därför mer homogena aktörer emellan - däremot varierar säsongerna oftare än för t ex 20 år sedan
iv) etablerade stora klädföretag med viss modeprofil som t ex H&M varken behöver eller nödvändigtvis ska driva kreativiteten utan kan därför koncentrera sig på att, genom att vara närvarande på rätt mässor osv, snabbt anamma kommande säsongers mode.

Detta är tämligen låg risk. Speciellt om du kan arbeta med snabb feedback från försäljningsledet i dina IT-system och korta ledtider i beställningar.

Jag kan vara fel ute men jag vågar påstå att H&Ms strategiska styrkor ligger i:

a) location, location, location. Hittar du inte rätt location - vänta tills du gör det.
b) storlek med inköps och skalfördelar (möjlighet att erbjuda högre värde till slutkonsument genom lägre inköpspriser)
c) varumärke och marknadsföring (skalfördel) med modeinnehåll (liering m. modehus)
d) långsiktig och stabil ägare som

i) inte tvingas växa för fort på bekostnad av a)
ii) inte tvingas belåna sig för att växa för fort och göra sig beroende av banker som kräver insyn och medbestämmande, och därigenom

e) stark balansräkning (obelånad) som möjliggör speciella affärsmöjligheter (a-c ovan) speciellt i händelser av allmän turbulens och oro när andra aktörer har problem med banker, konjunktur osv.

Handelsbanken och H&M är såklart helt olika verksamheter. Min poäng i att de till del besitter liknande egenskaper består i bådas förmåga att i) expandera en sund operation organiskt och ii) deras oberoende och långsiktighet enligt ovan.

Men medan Handelsbanken genom nya lokalkontor och genom långsiktigt relationsskapande vinna över kunder från andra banker - vilket tar tid och kräver förtroende - räcker det för H&M att successivt komma åt de bästa affärslägena. Kunderna kommer snabbt genom varumärket, marknadsföringen och läget. Det senare är bevisat. Potentialen är även med mycket blygsamma antaganden fortfarande en faktor 6-8x dagens antal butiker.

Väger man då dessutom in faktorerna

A) Avkastningen på det kapital som krävs för att komma till målpositionen är betydligt högre.
B) Högre direktavkastning
C) Högre tillväxt i vinst per aktie och utdelning

så är det lätt att se att H&M är betydligt lägre värderat - relativt sett.

2. [Det är] "tveksamt om du kan överavkasta mot index genom att köpa populära bolag."

Det här är en mycket intressant reflektion som jag också ska återkomma till. Ett av mina bättre beslut för mer än tio år sedan var att släppa jämförelsen med olika index och istället helt ägna mig åt var jag kan få bästa upplevda avkastning - den senare får bli vad den blir därefter.

Genom att göra detta har jag kommit relativt helskinnad ut ur både punkteringen år 2000 och finanskrisen 2008. I efterhand har jag slagit "index" med råge men enskilda år har min avkastning varit betydligt sämre.

---

Vill avslutningsvis dela med mig av lite nyttig läsning från FPA Crescent Funds senaste aktieägarrapport. De är som vanligt insiktsfulla.

Ser fram emot era synpunkter och kommentarer!

När börsen har svårt att värdera bolag rätt - åtminstone relativt

Det är inte lika många längre som hävdar att börsen är rätt värderad - EMT - och det finns väl goda skäl till det. Häromdagen uppstod ett ganska tydligt sådant exempel på felvärdering mellan två bolag. Att jag upptäckte det berodde i ärlighetens namn på att jag sedan en längre tid i omgångar ackumulerat aktier i båda företagen och successivt lärt mig mer om deras verksamheter. Jag pratar om H&M och SHB.

Jag hinner inte lägga ut hela bakgrunden här men låt oss stanna vid ett par nyckeltal på hög nivå:

Låt mig börja med att säga att jag som ägare är ganska nöjd med båda verksamheterna (även om jag privat inte skulle vara kund hos Handelsbanken - de är alldeles för duktiga på att ta betalt) som faktiskt har en del likheter:

* de har båda en historik med stabil och bra (till mycket bra i fallet HM) avkastning på sitt förvaltade egna kapital oavsett konjunktur

* de har starka varumärken och utnyttjar detta till att successivt växa organiskt. Jo, även SHB rullar successivt ut sitt kontorsnät - speciellt i Storbrittanien.

* de har långsiktiga ägare (Persson och Oktogonen/personalen) som undviker medvetna risktagningar

Listan kan göras lång.

Det kan vid första ögonblicket tyckas som om HM är högre värderat än SHB, och det är klart, att med många klassiska nyckeltal var det också det - P/E t ex.

Men det är inte svårt att snabbt konstatera att HM var betydligt lägre värderat med tanke på båda företagens positioner, tillväxt- och avkastningsmöjligheter.

* HM gav högre direktavkastning på utdelning än SHB

* HM har betydligt snabbare organiska expansionsplaner än SHB

* HM har en global styrkeposition i inköp och varumärke vilket inte SHB har, varför

* HMs totala marknadspotential (butiker i olika länder utifrån per capita och befolkningsmängd) är mkt stor och relativt ohotad, vilket inte SHBs är i samma utsträckning

* HM har en fantastisk avkastning på sysselsatt och eget kapital och expansionen (+10-15% per år) kostar därför så lite att man kan dela ut större delen av vinsten. SHB däremot verkar återinvestera ca 50% av vinsten varje år till lägre förräntning och expansion. (Lägg där till höjda kapitalkrav med nya Basel-regler och du får ytterligare osäkerhet).

I korthet ser avkastningen med HM ut att kunna bli högre framgent jämfört med SHB hur man än vred och vände på det.

Varför då?

Det leder till en annan intressant reflektion med börsen. Vad börsen än "står i", vad än olika bolag är värderade till så är en sak säker. Det går alltid att förklara varför marknaden har värderat bolaget till just den värdering som råder. Är det rätt värdering? Inte säkert. Men börsen är som bekant en "weighing machine" på kort sikt där den med störst tyngd sätter priset.

Och vad gjorde jag då? Efter långt och troget ägande sålde jag alla mina SHB trots att jag faktiskt gillar bolaget och köpte HM såklart. På dagens värdering bör man kunna få åtminstone 10% årlig avkastning under minst 10 år framåt utan just någon som helst risk. Varför det är attraktivt skrev jag i ett tidigare inlägg.

Vad har ni för erfarenheter av det här? Har ni varit med om liknande situationer? Kommentera gärna.

Kraften av ränta-på-ränta (compounding)

Alla magar är mätta och barnen har lagt sig. Jag inser att jag har öppnat ett par trådar i bloggen den senaste veckan som jag har lovat att återkomma till. Men innan jag gör det så måste jag dela med mig av en mycket klok insikt som Richard Russell tidigare har delat med sig av i sina Dow Theory Letters. Jag ska inte påstå att jag står bakom allt denne person säger i övrigt men just detta brev är så bra att jag är tvungen att citera vad han skriver i Rich Man Poor Man:

---

MAKING MONEY:  The most popular piece I've published in 40 years of writing these Letters was entitled, "Rich Man, Poor Man." I have had dozens of requests to run this piece again or for permission to reprint it for various business organizations.

Making money entails a lot more than predicting which way the stock or bond markets are heading or trying to figure which stock or fund will double over the next few years. For the great majority of investors, making money requires a plan, self-discipline and desire. I say, "for the great majority of people" because if you're a Steven Spielberg or a Bill Gates you don't have to know about the Dow or the markets or about yields or price/earnings ratios. You're a phenomenon in your own field, and you're going to make big money as a by-product of your talent and ability. But this kind of genius is rare.

For the average investor, you and me, we're not geniuses so we have to have a financial plan. In view of this, I offer below a few items that we must be aware of if we are serious about making money.

Rule 1: Compounding: One of the most important lessons for living in the modern world is that to survive you've got to have money. But to live (survive) happily, you must have love, health (mental and physical), freedom, intellectual stimulation -- and money. When I taught my kids about money, the first thing I taught them was the use of the "money bible." What's the money bible? Simple, it's a volume of the compounding interest tables.

Compounding is the royal road to riches. Compounding is the safe road, the sure road, and fortunately, anybody can do it. To compound successfully you need the following:  perseverance in order to keep you firmly on the savings path. You need intelligence in order to understand what you are doing and why. And you need a knowledge of the mathematics tables in order to comprehend the amazing rewards that will come to you if you faithfully follow the compounding road. And, of course, you need time, time to allow the power of compounding to work for you. Remember, compounding only works through time.

But there are two catches in the compounding process. The first is obvious -- compounding may involve sacrifice (you can't spend it and still save it). Second, compounding  is boring -- b-o-r-i-n-g. Or I should say it's boring until (after seven or eight years) the money starts to pour in. Then, believe me, compounding becomes very interesting. In fact, it becomes downright fascinating!

In order to emphasize the power of compounding, I am including this extraordinary study, courtesy of Market Logic, of Ft. Lauderdale, FL 33306. In this study we assume that investor (B) opens an IRA at age 19. For seven consecutive periods he puts $2,000 in his IRA at an average growth rate of 10% (7% interest plus growth). After seven years this fellow makes NO MORE contributions -- he's finished.

A second investor (A) makes no contributions until age 26 (this is the age when investor B was finished with his contributions). Then A continues faithfully to contribute $2,000 every year until he's 65 (at the same theoretical 10% rate).

Now study the incredible results. B, who made his contributions earlier and who made only seven contributions, ends up with MORE money than A, who made 40 contributions but at a LATER TIME. The difference in the two is that B had seven more early years of compounding than A. Those seven early years were worth more than all of A's 33 additional contributions.

This is a study that I suggest you show to your kids. It's a study I've lived by, and I can tell you, "It works." You can work your compounding with muni-bonds, with a good money market fund, with T-bills or say with five-year T-notes.

Rule 2: DON'T LOSE MONEY: This may sound naive, but believe me it isn't. If you want to be wealthy, you must not lose money, or I should say must not lose BIG money. Absurd rule, silly rule? Maybe, but MOST PEOPLE LOSE MONEY in disastrous investments, gambling, rotten business deals, greed, poor timing. Yes, after almost five decades of investing and talking to investors, I can tell you that most people definitely DO lose money, lose big time -- in the stock market, in options and futures, in real estate, in bad loans, in mindless gambling, and in their own business.

RULE 3: RICH MAN, POOR MAN: In the investment world the wealthy investor has one major advantage over the little guy, the stock market amateur and the neophyte trader. The advantage that the wealthy investor enjoys is that HE DOESN'T NEED THE MARKETS. I can't begin to tell you what a difference that makes, both in one's mental attitude and in the way one actually handles one's money.

The wealthy investor doesn't need the markets, because he already has all the income he needs. He has money coming in via bonds, T-bills, money market funds, stocks and real estate. In other words, the wealthy investor never feels pressured  to "make money" in the market.

The wealthy investor tends to be an expert on values. When bonds are cheap and bond yields are irresistibly high, he buys bonds. When stocks are on the bargain table and stock yields are attractive, he buys stocks. When real estate is a great value, he buys real estate. When great art or fine jewelry or gold is on the "give away" table, he buys art or diamonds or gold. In other words, the wealthy investor puts his money where the great  values are.

And if no outstanding values are available, the wealthy investors waits. He can afford to wait. He has money coming in daily, weekly, monthly. The wealthy investor knows what he is looking for, and he doesn't mind waiting months or even years for his next investment (they call that patience).

But what about the little guy? This fellow always feels pressured to "make money." And in return he's always pressuring the market to "do something" for him. But sadly, the market isn't interested. When the little guy isn't buying stocks offering 1% or 2% yields, he's off to Las Vegas or Atlantic City trying to beat the house at roulette. Or he's spending 20 bucks a week on lottery tickets, or he's "investing" in some crackpot scheme that his neighbor told him about (in strictest confidence, of course).

And because the little guy is trying to force the market to do something for him, he's a guaranteed loser. The little guy doesn't understand values so he constantly overpays. He doesn't comprehend the power of compounding, and he doesn't understand money. He's never heard the adage, "He who understands interest -- earns it. He who doesn't understand interest -- pays it."  The little guy is the typical American, and he's deeply in debt.

The little guy is in hock up to his ears. As a result, he's always sweating -- sweating to make payments on his house, his refrigerator, his car or his lawn mower. He's impatient, and he feels perpetually put upon. He tells himself that he has to make money -- fast. And he dreams of those "big, juicy mega-bucks." In the end, the little guy wastes his money in the market, or he loses his money gambling, or he dribbles it away on senseless schemes. In short, this "money-nerd" spends his life dashing up the financial down-escalator.

But here's the ironic part of it. If, from the beginning, the little guy had adopted a strict policy of never spending more than he made, if he had taken his extra savings and compounded it in intelligent, income-producing securities, then in due time he'd have money coming in daily, weekly, monthly, just like the rich man. The little guy would have become a financial winner, instead of a pathetic loser.

RULE 4: VALUES: The only time the average investor should stray outside the basic compounding system is when a given market offers outstanding value. I judge an investment to be a great value when it offers (a) safety; (b) an attractive return; and (c) a good chance of appreciating in price. At all other times, the compounding route is safer and probably a lot more profitable, at least in the long run.